Bild: Sweden
Det började som en liten nyhet i höstas. Att Moderaterna i EU-kampanjen skulle använda sig av nationalism. ”Vi har ett mycket tydligt nationalistiskt perspektiv. Det handlar om att värna Sveriges intressen i EU”, sa Per Schlingmann på presskonferensen inför EU-kampanjen. Det var en föraning om vad som skulle komma.
Under förra årets tre sista månader blev 57 000 personer varslade om uppsägning i Sverige. Det nya året började inte mycket bättre, 470 om dagen varslades om uppsägning de första två veckorna av 2009. Endast under krisåren i början på 1990-talet var varselsiffrorna högre. Att uppsägningar på löpande band är alarmerande är de allra flesta överens om. Då är det intressant att Moderaternas enda politiska utspel där de har visat framfötterna under hösten och vintern har handlat om integrationsfrågan. Och dessutom visat sig innehålla en tydlig svängning mot nationalismen.
Orionteatern i Stockholm hade premiär på föreställningen Reinfeldt: Ensamvargen i november förra året. I den låter det iskallt när statsminister Reinfeldt pratar om ”invandrarna” och förorten. Ansvaret för det som högern har kommit att kalla utanförskap lägger Reinfeldt på ”invandrarna”. Han säger att det inte är gott om hederligt, arbetsamt folk därute i förorten. Föreställningen där varje ord är Reinfeldts eget är baserad på journalisten Anita Kratz intervjubok med samma namn. Reinfeldts anmärkningsvärda beskrivningar om ”invandrarna” eller förorten blev inte särskilt uppmärksammade. På Ungmoderaternas årsstämma sa Reinfeldt angående Sverigedemokraterna att ”vi ska vara så bra att vi ska visa att de inte behövs”. Exakt vad han menade går det bara att spekulera i. Vad rör sig egentligen i huvudet på Reinfeldt?
Moderaternas nynationalistiska retorik presenterades på allvar för allmänheten när statsministern, mer bekymrad än vanligt med pannan i djupa veck, på teve sa att det på 1970-talet var regel att upplysa nyanlända som socialbidragets existens. Nu ska det bli förändring, menade Reinfeldt. De som kommer hit ska inte vara inställda på att bli försörjda. Vad han glömde var att det är vanligt att man upplyser människor om deras rättigheter när de söker asyl i ett land. Dessutom hade de nyanlända då inte alls samma svårigheter att etablera sig. På 1960- och 70-talet skrek industrin och den framväxande servicesektorn efter arbetskraft.
Visst, det är bra att få reda på hur man hittar ett arbete när man är ny i ett land. Problemet ligger inte där. Problemet ligger i att Reinfeldts beskrivningar av det svåra läget i landet uppehåller sig oproportionerligt mycket vid ”invandrarna” och deras ansvar för landet.
Moderaterna kör den enklaste vägens nynationalistiska retorik, vilket går ut på att lägga ansvaret för allt dåligt på den stora massan människor som går under namnet ”invandrarna”. Moderaterna pekar ut ”invandrarna” som ansvarslösa, rent av ociviliserade som överlagt och girigt ”utnyttjar systemet” och förstör för ett övrigt välfungeraNde Sverige. I den nationalistiska världen får ”invandrarna” aldrig vara en del i ett system. Både Reinfeldt och hans finansminister Borg har varit ypperligt bra på att skylla ifrån sig på den ekonomiska krisen. Hittills har de sagt att de inget kan göra eftersom allt beror på världsekonomin. Vilket i sig är helt förenligt med att de sedan uppträder som två ansvarsfulla landsfäder som enar nationen och folket. Sverige lider och Reinfeldt och Borg med det.
I november förra året framträdde moderata riksdagsledamoten Elisabeth Svantesson, ledamot i arbetsmarknadsutskottet, ordförande i Moderaternas integrationspolitiska grupp och ”kvinnan bakom svensk-kontraktet”. Hon torgförde ”svensk-kontraktet” som en del i arbetslinjen. Hon skriver på Newsmill (23/11) att Sverige har varit för ”omhändertagande” gentemot nyanlända. Det ska vara slut med det nu, invandrarna ska i stället respektera svensk lag och inte ”utnyttja systemet”. ”Svensk-kontraktet” har två huvudlinjer: arbetslinjen och så ett kontrakt mellan individen och staten som den nyanlända skriver under på: att acceptera lagar och regler i Sverige och att lära sig svenska snabbt. Annars ryker försörjningsstödet. ”Svensk-kontraktet” har partiledningens stöd och partisekreteraren Schlingmann försvarar den. Vad är det Moderaterna vill säga? Att födelse- och uppväxtplats på jorden predestinerar en människas uppfattningar om demokrati och lika värde.
Sverigedemokraterna kunde inte ha sagt det bättre. Det är så unket 1900-talsnationalistiskt att det är förvånande hur Reinfeldt & Co inte upprörde mer än några få personer i bloggosfären.
Det är näst intill skrattretande att Moderaterna använder sig så mycket av jämställdhet när de pratar om ”svensk-kontraktet”. Moderater har historiskt ägnat sig åt många antifeministiska projekt och till skillnad från den liberala högern har de inte visat större intresse för jämställdhetsfrågor. Bara sedan Moderatledda alliansen kom till makten har a-kassan, sjukförsäkringen försämrats och den ekonomiska krisen slagit avsevärt mot kvinnors liv. Reinfeldt nämnde inte ens jämställdhet som politiskt mål när han senast invigde riksdagen. Den moderata ledningen struntar i jämställdhet utom när det kommer till invandrare. Meriam Chatty, doktorand på Örebro universitet, på-talade detta när hon pratade i en panel som tidskriften Bang hade på ABF-huset i Stockholm i december. Hon menade att den nyvakna nationalismen använder sig av svensk jämställdhet och kommer att göra det till den dag då feminister säger: ”inte i vårt namn”.
Betyder det faktum att alliansen strävar efter konsensus i alla politiska frågor, att Moderaternas nationalistiska svängning gäller för hela alliansen? Som det ser ut nu är det något oklart, Moderaterna gömmer sig bakom alliansen, alliansen bakom Moderaterna. Medan Reinfeldt & Co skapar det utanförskap de sedan så gärna pratar om är det viktigt att komma ihåg den svenska samtidshistorien.
I början på 1990-talet skrek Expressens löpsedel: ”Svenska folket kräver: kör ut dem” samtidigt som lasermannen jagade män i Stockholm som inte såg ”svenska” ut och Ny Demokrati kom in i riksdagen. Den tiden var ett stort bakslag för demokratin i Sverige. Samtidigt genomgick landet efterkrigstidens värsta ekonomiska kris. Nu med ny ekonomisk kris inträder nationalismen i politiken. Högern, i brist på vettig politik, pekar ut ”invandrarna” som problemet och samlas kring konservativa idéer om familjen, hemmet, folket och nationen.
Vi har inte råd med att låta bli att reagera och lämna politiken åt dess eget öde. En trovärdig politik kan bara formas när den tar människors liv på allvar. Nu försöker de röd-gröna forma sig. Förhoppningsvis lyssnar Mona Sahlin på Miljö- och Vänsterpartiet. För hittills är dessa två partier de enda som har haft en konsekvent antinationalistisk politik.
Devrim Mavi