Ämne: Artikel

Vänsterns FN-kris behöver reformeras, skriver
Victor Bernhardtz i senaste numret av
tidskriften Arena.

Läs mer »

I botten ligger idén Sverige som ett jämlikt land, där det inte är skillnad på folk och folk och vem som helst kan bli vad som helst.

Liberala värden som frihet och sekularism ställs avsiktligt mot människors olika rättigheter. En retorik som resulterar i oförsonlig antiliberalism. Liberala partier samarbetar med främlingsfientliga.

Arbetslinjen och Rut- avdraget har blivit alliansens svar på ojämställdhet. Med Nyamko Sabuni som fortsatt jämställdhetsminister kommer mäns våld att prioriteras men för övrigt förändras inget.

I snart fyrtio år har den jämställda papparollen diskuterats. När blir den verklighet? Velourskräcken och idén om riktiga män påverkar fortfarande.

Nämnden för hemslöjdsfrågor bad mig prata om "det mångkulturella", kulturarv och utmaningen från Sverigedemokraterna på deras höstmöte där landets hemslöjdskonsulenter samlades. Alla som arbetar med kulturarv – folkdansare, folkmusiker, hembygdsföreningar, slöjdare – känner hur Sverigedemokraterna försöker införliva deras verksamheter i sin politik. Hur ska de bemötas? Det här är min föreläsning som inledde ett samtal med representanter från olika kulturarvsorganisationer. Nämnden för hemslöjdsfrågor är en myndighet under Kulturdepartementet.

Katri Linna är sedan två år tillbaka chef för super-DO som har börjat ta sig an allt fler diskrimineringsgrunder. Trots osande kritik från flera håll om en ny diskrimineringsindustri vill Linna utveckla myndigheten till att vara med och påverka demokratiutvecklingen.

Alliansen får svidande kritik för sjukförsäkringsreformen. Men förändringarna började redan då Socialdemokraterna var vid makten med Anna Hedborg som ansvarig minister.

I svensk samhällsdebatt räknas inte förorten. Staden tar mentalt slut vid tullarna eller den gamla stadsmuren. Ointresset blandas med förakt för de människor som bor där. För att få syn på förorternas idéhistoria måste man gräva där man står och vara beredd att byta perspektiv. Ute bland förortens sprawl, grönska och betong växer en annan berättelse fram.

Med tiotalets början fick den globala drogdebatten ny ton, och Latinamerika – kokainets blodiga moder – blev centrum för de så kallade legaliseringsvindarna. Magnus Linton möter människor som vänder upp och ned på drogkrigets kostnadskalkyl. Här är ett utdrag ur Magnus Lintons Augustprisnominerade bok Cocaina.